Rädslan överväger.
Det är iallafall så det känns. Just nu, just då, alltid.
Färdighetsträningen slog ner mig, allting blev så löjligt konkret och jag slutade andas.
Det enda som cirkulerar i mitt huvud är hur? Bara hur, alltid hur, aldrig hur.
Ingenting känns logiskt och allting är diffust, trivialt och äh. Vad fan vet jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar